10_invented space

Invented space, installation Fittja Meadow / Uppfunnet rum, installation Fittja äng (2010) >

Signpost, concrete blocks and the surrounding space like benches, litterbins and tables etc, The installation encircle an area on about 400 m2 and the signpost 2,1m x 1m and 2 m high.

From the exhibition FITTJA OPEN at Residence Botkyrka curated by Niklas Östholm, artists: Henrik Andersson, Matthijs de Brujine and Lisa Torell.

Niklas Östholm about the work>
Beginning of the text:

"On the north side of the field, at the height of the tip of the slope, a signpost is temporarily placed. From this spot you have a wide view. The lawn extends to the football fields and down towards the lake (Albysjön.) There are mountains to see on the other side of the meadow and the lake. Above us is the shard of The Million Program that we now know as Fittja. The name is much older than that. The place is named after the wetland that now consists of Fittja meadow, now and then it remind us about this when it bring some part of the public space down under water.

Lisa Torell problematizes our relationship to public space. While she highlights the site's functions, she makes us go back to the history, make us see its construction - it is an invented place. She exposes the written and unwritten rules and constitutions prevailing in public places, with an interest for the signals it sends out. Places that are created for a fellowship for a common understanding and common usage. What are our expectations and beliefs about these places? What do they say to us, and how we perceive it? How it makes us behave, and how we believe we should behave?"

Residence Botkyrka >
En Annan Stad >

TEXT ON SIGN-POST:

This is a place where you are in the centre. You’re the one who is given freedom. In other places, circumstances can be quite the opposite. No signs, no writing, nothing at all to indicate that you’re in the wrong place, yet you can definitely feel it. Distinctly. You are surrounded by them at this very moment, they are encircling you, one by one or grouped. They are neither alive, nor dead. They’re objects.

Speaking objects. Speaking of right and wrong, of meetings between man and object, place, person and proportion. Small shall be too small for a big person, big too big for a small person, age should be separated or parallel; playground bench, playground bench, red green, red green. Red means play, green is recreation, no dangly legs and no discord. If the purpose had been another, the bench would have been higher, different. The seat-height is approximately 45-50 cm, it’s been tested; it’ll seat one, two at a push, possibly even three, but luckily it never gets that intimate.

Installation Fittja Meadow consists of a number of objects or things placed within quite a large area. We could call them ready-mades as they’re neither originals nor copies. Thanks to these objects one is able to read, categorise and geographically locate this place. This is not a meadow it is a park. Colour, placement and specification is what make is possible to interpret what kind of park it is and whom it is intended for. Or was intended for, in a fantasy of found objects, comparative archaeology, and uncertain future.

They are pre-ordered and mass-produced for town and county, galvanised, impregnated, sturdy and named. Quality assured. The greatest attribute of these objects, other than their function, is that they resemble each other. They share a generic appearance, an appearance which, above all helps you see that here, we are all no one, alike or maybe someone and the togetherness we share is neither natural, personal nor private. It is public.

..............................................................................

Detta är en plats där du är i centrum. Du är den som ges frihet. På andra platser däremot kan omständigheterna vara de motsatta. Det finns inga skyltar, ingen text, ja, faktiskt ingenting som egentligen talar om att du är på fel plats och ändå känner du av det. Mycket. Du är omgiven av dem just nu, de står runtomkring dig, ensamma eller i grupp. De är varken levande eller döda. De är objekt. Objekt som talar.

Talar om rätt och fel, mellan möten människa och objekt, plats, person och proportion. Liten ska kännas liten, för stor. Stor för stor, för liten, ålder ska separeras eller vara parallell, lekplats bänk, lekplats bänk, rött och grönt, rött och grönt. Rött är lek, grönt är rekreation, inga dinglande ben och ingen disharmoni. Om syftet varit annorlunda hade bänken varit högre, mycket högre. Sitthöjden är 45-50 cm, man sitter, en max två, men tre blir lyckligtvist aldrig intimt.

Installation Fittja Äng består av ett antal objekt eller element uppställda inom ett ganska stort område. Ready-mades skulle vi kunna kalla dem eftersom de varken är original eller kopior. Tack vare dem går det att läsa av, kategorisera och geografiskt lokalisera platsen. Det här är ingen äng, det är en park. Färg, placering och särprägel är det gör det möjligt att också förstå vad det är för sorts park och vem den är till för. Eller var till för, i fantasi om funnet objekt, jämförande arkeolog och oviss framtid.

De är förbeställda och massproducerade för stad och kommun, galvaniserade, impregnerade, slagtåliga och namngivna. Kvalitetssäkrade. Den allra största fördelen med dessa objekt förutom sin funktion är att de liknar varandra. De har ett generellt utseende, ett utseende som framförallt är till för att få dig att förstå att här är alla ingen, lika eller kanske någon och den gemenskap som vi delar är varken naturlig, personlig eller privat. Den är offentlig.