Hon satt där och jag kunde inte låta bli att le, hon såg så nöjd ut där hon satt med sina plastblommor på bordet och broderade ”Borta bra men hemma bäst-bonader” på väggen. Och så var det kaffe, ingen Café Latte precis, utan vanligt, hederligt bryggkaffe. Det är inte det att det är något fel på det, det smakar ju gott det med, men…

Jag har exklusiva livsvanor, andra nöjer sig med mindre. Men jag har inga problem att umgås med vanligt folk. Jag kan umgås med alla sorter,högt som lågt.
Men vad är det man brukar säga? Radhus, volvo, hund och husvagn. Ja, det säger väl allt. Fast nu för tiden är det väl något asiatiskt bilmärke som gäller. Volvo är väl för dyrt.

Uthus
Trähus
Kataloghus
Lamellhus
Ritat hus
Mexitegelhus

Stajlad stereotyp. Det syns när det är äkta eller rättare sagt – det är något man vet.

Du
Jag
Han
Hon
Dom
Massan
Folket
Dom vanliga

Och vi.
Vi som vet.

Vi pratar om att ha möjligheten att kunna exkludera och inkludera. Vi pratar om konsumtion. Vi vill ha rinnande honung, rucola. Vi pratar om utveckling, fördelen med att kunna röra på sig. Om att vara mobil.Vi pratar om det viktiga med att göra sig medveten om hur andra har det, veta om att alla inte är riktigt lika priviligerade som en själv. Att riktigt kunna känna det och att känna att man är en god människa som vet om det.

.........................................

........ ...... .....
..............................